Utredningen har haft i uppdrag att genomföra en sammanhållen analys av minoritetspolitiken, att se över minoritetslagen samt att utreda ett antal särskilda frågor. Den särskilde utredaren Lennart Rohdin menar att minoritetspolitiken misslyckats när det gäller att tillförsäkra de grundläggande rättigheterna för de fem nationella minoriteterna i landets samtliga kommuner.

Sametinget har som uppföljningsmyndighet sedan år 2010 visat på både utveckling men även utmaningar vad gäller förverkligandet av nationella minoriteters rättigheter.  Sametinget har även påtalat vikten av en utredning för att förtydliga och förstärka det minoritetspolitiska området.

Sametinget konstaterar att utredningen inte beaktat det samiska folkets vilja att benämnas som urfolk och inte som nationell minoritet. Sametinget ser även brister i analysen då urfolket samer och de samiska språken knappt omnämns, utan osynliggörs i utredningen. Sametinget noterar vidare att utredningen inte varit beredd att värna eller föreslå fler uppgifter till Sametinget.  

Delmålet språk och kulturell identitet är viktigt men för samernas del är det även av stor betydelse att de två andra delmålen; diskriminering och utsatthet samt rätten till inflytande, delaktighet och samråd inte nedprioriteras.

De samiska språken ska kunna användas inom alla samhällsområden och att det allmänna ska ha ett särskilt ansvar för att samiskan används. Att samisktalande erbjuds service på de samiska språken i sina kontakter med förvaltningsmyndigheter är avgörande för att samer ska kunna använda sig av sitt språk.

Sametinget delar utredningens bedömning att grundskyddet i lagstiftningen fått dåligt genomslag i landet. Det är Sametingets uppfattning att avsaknaden av sanktionsmöjligheter kan vara en förklaring till att grundskyddet inte fått bättre genomslag. Även statsbidrag till kommuner och landsting utanför förvaltningsområdena är incitament som kan bidra till en bättre tillämpning av lagens grundskyddsparagrafer. Sametinget anser att frågor om urfolket samerna och de samiska språken får bättre genomslag om frågorna integreras i styrdokument som handlar om mänskliga rättigheter än att det upprättas planer enbart för minoritetspolitiska frågor.

Sametinget ser det som självklart att nuvarande frågor och anslag som omfattar samer och de samiska språken ska hanteras av Sametinget även i framtiden och inte av någon annan myndighet. Sametinget utgår från att riktade resurser tilldelas för detta arbete. Även organisationer som företräder samerna ska ha resurser motsvarande de nationella minoriteternas riksorganisationer. Resursfördelningen inom Sveriges åtagande inom minoritetspolitik får inte vara missgynnande för urfolket samerna.

Utredningen föreslår inte tillräckliga och tydliga ändringar i lagstiftningen, anser Sametinget. En konsekvens av detta blir att överklagandemöjligheter inte kan införas. Det är också anmärkningsvärt att utredaren hänskjuter frågan om införande av tillsyn till nästa översyn. Sametinget är även osäker på effekterna av utredningens förslag när det gäller förverkligandet av minoritetspolitiken.

Myndigheter med tillsynsansvar behöver integrera minoritetsfrågorna bättre och regleringen av de nationella minoriteternas rättigheter kan föras över till skollagen respektive socialtjänstlagen. Däremot ska inte regleringen i dessa lagar begränsas till endast förvaltningsområdet för samiska utan gälla i hela landet.

Sametinget instämmer i utredningens bedömning om att ett centrum för samisk hälsa bör etableras men anser att det samiska folket självt ska ansvara för verksamhetens inriktning.

Sametinget ser inrättande av fler språkcentrum belägna inom respektive språkområde som nödvändigt. Vidare ska ansvaret för språkvård när det gäller de samiska språken även i framtiden hanteras av Sametinget och inte av någon annan myndighet.

Regeringen förväntas respektera samernas urfolksstatus vid behandlingen av detta delbetänkande.  Samerna ska omtalas som urfolk, och inte nationell minoritet. De samiska språken ska räknas som urfolksspråk i Sverige och lagstiftning ska uppdateras i enlighet med detta. En samisk språklag ska inrättas och ersätta andra lagar som reglerar samernas språkliga rättigheter. Samernas inflytande och delaktighet såväl inom som utanför Sametingets ramar måste säkerställas inom samtliga områden såsom språk, utbildning, kultur och näringsliv.

Avslutningsvis anser Sametinget att utredningens förslag inte är tillräckliga för att säkerställa Sveriges åtagande av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk.